Att bli en bättre människa är svårt oavsett hur man gör.
- Vill du bli mer hälsosam genom att äta bättre är det svårt.
- Vill du sluta röka är det svårt.
- Vill du bygga upp kroppen genom att träna är det svårt.
- Vill du bli av med stress genom att meditera är det svårt.
- Vill du bli mer social genom att umgås mer med människor är det svårt.
Det är svårt att göra om sig själv. Alla som provat att gå ner i vikt genom att ändra kostvanor vet att de allra flesta försök misslyckas. Det finns de som går ner ganska mycket, men sedan går de upp igen. Varför?
Oftast är det början som är fel. Du lägger fokus på målet och sedan gör du upp en plan för att nå målet. Det är inte rätt väg att gå. Det är andra saker som du måste ändra först.
Exempelvis om du vill sluta röka för att få ett längre och sundare liv. Vad är det för fel med att tänka så?
1. Om du tänker att du ska sluta röka så identifierar du dig som en rökare. Försök istället att tänka dig själv som en sund person: ”Jag röker inte”.
2. Du är van att röka. Vanor sitter djupt rotad, så det är själva vanan som måste ändras och det är svårt. Ersätt ovanan att röka med något annat: Varje gång jag blir sugen på en cigarett så ska jag… exempelvis göra en armhävning eller dricka ett glas vatten.
3. Det finns många andra saker som man också måste titta på för att få en helhet. Jag rekommenderar 1 %-metoden av James Clear. Det ger en riktig aha-upplevelse.
Jag själv vill må bra – jag vill vara en aktiv person som lika gärna tar en lång cykeltur som jobbar hårt i trädgården efter en lång dag på arbetet. Jag vill inte däcka på soffan. Men vanan är svår att bryta. När jag väl började träna så fick jag så ont av själva träningen att jag var tvungen att avbryta. När man redan är i dåligt skick kroppsligt så är det svårt att komma sig för när man blir ännu sämre. Två steg tillbaka.
Det jag inte förstod då var att det i första hand inte handlade om ATT träna utan om att få vanan att träna. Så om jag fortsatt med att bara låtsas träna så hade det varit lättare att komma igång igen när jag väl var lite bättre. Jag hade skaffat mig vanan att träna även om jag inte faktiskt tränade: sätta på mig träningsskorna, träningskläderna och sedan gått och ställt mig utanför dörren eller gått ett par meter.
Nu är jag igång! Inte med att träna. Utan med att skaffa mig vanan att träna. Jag ska göra små övningar, övningar som jag ändå måste göra för att kroppen ska bli frisk. Men jag ska inte se dem som träning, jag tänker se dem en övning att skaffa mig vanan att träna. På så sätt blir det inte ett bakslag om jag inte öka antalet minuter eller steg. Det viktigaste är att jag gör något. Varje litet steg räknas!
Det är mycket jag har i huvudet nu och det är mycket att gå igenom och mycket att lära. Jag återkommer i ämnet 🙂